Mitt bollplank

Trodde ju att mitt "hästeri" skulle ta slut när min älskade Lina fick somna in men det är ju svårt att släppa taget om de hära fyrbenta. Har under hösten och vintern haft lite otur med de hästar som jag tagit på foder och av olika anledningar så har det blivit så att de åkt hem igen, har förklarat en gång tidigare här i bollplanket, och när Akzel gick och blev halt så kände jag att "nej det var tamefan meningen att Lina skulle vara min sista häst". Måste bara säga att hade Akzel inte blivit halt så hade han fått stanna hos mig så länge jag hade haft möjlighet att ha honom kvar för jag gillade honom. Nåväl tog iaf och erbjöd Sandra hjälp med Lycka för tänkte att det blir ett bra avslut på hästeriet men av en anledning som ni oxå känner till så väcktes glädjen jag känner när jag är med hästar igen och det blir inget avslut med hästeriet för mig utan en nystart. Däremot så blir det nu ett avslut på min tid i Folkasbostallet för jag känner att jag hinner och orkar inte med 2 stall och måste göra det som är bäst för mig. Jag gör det med blandade känslor, usch nu kom det en tår,  men kan rekommendera Carina och Peter Bergström som hyresvärd om ni letar stallplats. Så Folkasbostallet....tack och hej från mig och Diva!!!!!

 

Jaha nu är det säkert ngr som tänker att vad taskig hon är som slutar hjälpa Sandra när hon lovat men nu äre så här att jag erbjöd mig min hjälp tills jag ev hittade en ny eller tills de hittade en ny fodervärd. Det var en snäll gest och helt frivilligt från min sida.

Jag har inte mått så bra en tid pga vissa saker och måste tänka på mig själv och göra sånt som jag mår bra av och som ger mig positiv energi. Visst tänker ni "allt är roligt ibörjan och hon tröttnar säkert snart på islandshäst" men där har ni fel. Jag har i omgångar varit inne på islandshäst men fått fel start varje gång och av den anledningen gått tillbaka till det som känns säkert nämligen storhäst. Nu har jag fått en himla bra chans att lära mig rätt från början och på pigga glada hästar som är välridna. Visst det kommer att komma motgångar, har redan gjort det :) , men då äre bara att sänka ribban lite och ta nya tag. Lusten att tävla försvann ju med Lina men den har börjat spira i bakhuvudet och jag vet att nångång i framtiden så kommer jag att gå in på en ovalbana och ge järnet :) . Det finns de som tycker att Hrimfaxis vårtävling är en bra start men det är alldeles för tidigt för det ska bli en bra första tävling och inte bara för att det är nära. Vem vet det blir kanske tom 2 att tävla :) :) .

 

Jag är sååå mkt gladare och kan lägga locket på gammalt och tänka framåt och med positiva tankar och det känns såååå himla skönt. Är det så att det äntligen är min tur att få må bra och vara lycklig?!?