Mitt bollplank

...så var vi tillbaka till det stressade igen. Eller ja det vet jag ju inte men idag fungerade inget eller jo han skrittade på rätt lugnt de första 100 m för att sen dra ihop hals och korta steget så mkt det bara gick. Gjorde det mesta för att få honom att tänka framåt men inget hjälpte och emellanåt var det nog bara ngr sek ifrån en explosion. Nåväl ska väl iaf ge honom cred för att han inte flippade ur när vi först mötte en stor gul baklastare men å andra sidan gick vi ut ngr m på ett gärde och sen mötte vi skolbussen när vi nästan var hemma igen men då klev vi ut i vägrenen nån m fast de var lite läskigt.

Pratat men Marina ikväll och det känns lite bättre även om jag ska vara ärlig och erkänna att tårarna kom. Vet ju att det lugna sansade finns där för har ju fått en liten känsla av hur det kan vara de sista ggr jag ridit. Plockar nu också fram det jag lärt mig under Kjois tid och vissa saker gav ju effekt men inte idag.

Ang Kjoi....kände ju att ngt vart fel men Linda säger ju att det inte var så utan jag behövde bara bli tuffare i ridningen och inte fegrida vilket jag gjorde pga hans känsliga mun så hade vi fixat det. MEN sen gick ju Hrappur och skadade sig så vi skulle komma att dela häst vilket kändes så där iom att jag vill rida ofta så mitt beslut kom ju lämpligt. Sen flyttade Linda hästarna till Jörgen så då hade jag iaf "blivit av" med den fina vita :) ....

Näe nu ska jag ta och tröstäta te och rostade mackor