Livet...

 
 
.....i största allmänhet rullar på som vanligt och jag är rätt nöjd med det. Fick ngr sms nu i veckan som rörde till det lite i skallen men denna gång var jag kall även om det känns tungt. Fått ngr andra sms som också gjort mig glad och det är roligt att veta att det faktiskt finns de som bryr sig.
 
I tis var jag först och hälsade på min fina Lilleman och där var allt under kontroll även om jag blev lite orolig så Stina fick komma och lugna mig. Attans vad bra han har det och Stina sa att jag behöver inte ha bråttom med att flytta honom för han får gärna stanna länge. Åhh vilka snälla och underbara människor de är, får lite dåligt samvete att jag inte betalar ngt för honom just nu men det gick verkligen inte att få dem att ta emot.
 
Sen stannade jag till i Kumla hos underbara Frida och hon blev såå glad över att träffa Diva. Ha ha hon frågade om Diva fått låna trosor av mig, tikskyddet nu när hon löper, men näe mina är för stora. Sen blev hon så fint sminkad av Frida med ögonskugga som hamnade på hela huvudet och läppstift som snabbt slickades upp. Ozzy tycker att Diva är väl helt ok så länge hon inte slickar på honom.
Fick så klart som vanligt god mat och ett trevligt samtal med Guje.
 
Efter det så blev det stallet och en annorlunda tur med Annlis med mkt traskande och tixande över ris och snår. Det hann också mörkna på innan vi kom hem igen så nu vet vi att vi måste lägga på ett kol på kvällarna el ta på reflexer.
Wynja fick vila ons och tors iom att jag jobbade kväll och inte vill lämna Divan 2 ggr per dag. Tänkte att hon skulle vara lite seg och stel idag men icke sa nicke. Hade en duracellkanin till häst och fick hon själv välja så var det fullt ös som gällde. Öronen var piggt riktade framåt och hon lade tom av en bakutspark i ena galoppen. Hon var så pass taggad att hon tom töltade på lösa tyglar. Trots att det regnade under nästan hela ridturen så gjorde den hela min dag. Hade Diva kunnat springa med på våra ridturer så skulle glädjen och lyckan vara total.
 
Diva ja...JA min hund är en liten bitch och det står jag ärligt för även om jag INTE är så stolt över det och det har hon varit sen jag hämtade henne. Uppfödaren sa tom att hon var en känslig valp och därav namnet, inte heller så konstigt att hon blev kvar till sist. Tanken var att träna agility men hennes ilska/rädsla mot andra hundar fick mig att tidigt att släppa den tanken. Jag har läst på och vet vad jag ska och inte ska göra i mötet med andra hundar med inget hjälper. Visst jag släpper gärna ihop henne med andra för att nån gång måste det ge sig men då måste den andra hundägaren också vara beredd på skador, precis som jag är med skador på Diva, och också vara beredd att ta det själv för jag släpper inte ihop henne med en annan hund trots att jag sagt att jag tvekar pga hennes attityd och sen får en veterinärräkning på den andra hunden. Vi är inte heller i behov att träffa el umgås med var och varannan hund utan vi har det bra med de "hundkompisar" hon har . Det viktigaste för mig är att hon har det bra och det hoppas och tror jag att hon har även om hon inte dagligen träffar andra/nya hundar. Det låter URLÖJLIGT men hon är min bästa vän.
 
Under de senaste veckorna har jag märkt att hjälpa andra el vara andra till lags inte alltid är uppskattat el duger så nu lägger jag av med det. Att vara en bra medmänniska är helt enkelt helt fel!!!! Jag behöver ju inte falska vänner el energitjuvar så vad spelar det för roll om jag from nu visar el säger vad jag tycker och tänker. Känslomässigt blire tungt för mig men det håller så länge det håller.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0