Mitt bollplank

När jag kom till stallet var humöret i botten och kände egentligen inte för att rida. Bot var lite "stökig" men det berodde nog mest på att Axjon ville ha min uppmärksamhet och bara var i vägen. Ha ha han trädde nästan i huvudet i tränset när jag kom med det. Han är bra go den hästen. Nåväl iväg kom vi och vägen var rätt ok att rida på och det bildades just inga snöklamp. Började jobba henne direkt och hon svarade med att samarbeta. Allt eftersom så blev humöret bättre och bättre men vad annars när solen skiner, fåglar kvittrar och hästen jobbar på som man vill :) . Det var precis som att Bot kände på sig att det var vad jag behövde. Efter ridturen stannade hon tom kvar i stallet en stund så jag fick klappa om henne ordentligt.

Trots att jag bara satt och njöt av ridturen, ja jag jobbade oss svettiga också, så tänkte jag lite också. Det är ju så här jag vill rida och jag vill ha ett mål inte skogsluffa. Visst man kan rida ordentligt fastän man skogsluffar men det blir inte på samma sätt och inte med samma krav. Ja självklart ska man rida hästen rätt ändå för annars håller den ju inte men jag menar att jag vill ha ett mål och att hela tiden jobba på att bli bättre.

Eftersom det verkar vara så svårt att hitta "rätt" islandshäst att ha på foder så funderar jag på att ta en storhäst tills det är dags för Dans men då blire det ju fel för vill ju lära mig mera tills det är dags för oss. Gahhh !!!!

Näe ut med Diva nu på långpromenad och sen får jag besök av min bästa vän :)