Underbart :)
Värmen suger verkligen musten ur en så jag tog en timmes siesta direkt när jag kom hem från jobbet.
Det är inte många som trotsar värmen och bromsarna och rider nu men jag biter ihop för ska vi komma nånstans så måste vi ju jobba på det. Red i paddocken igår och det gick helt ok. Glömt Annelis braiga övning om nån kommer ihåg hur den var. Idag red vi ut och jösses vad hon pinnade på, ja hon tog ju lite väl korta steg så det blev till att jobba henne. Det är så himla underbart att sitta där på hästryggen och höra fåglar och känna lugnet i skogen. Bralliga studsandes kvigor hjälper till när man ska tölta bara så att ni vet det och då sprang de bort ifrån oss och när de först kom emot oss hoppandes så var det nån som gjorde en helomvändning ner i diket och drog åt andra hållet....att jag satt kvar fattar jag inte...men hon är så klok denna lilla häst så det var bara att ta lite hårdare i henne och prata med henne så lugnade hon sig och vi kom på rätt köl igen och efter det fick vi alltså till den bästa tölten än så länge.
Väl hemma så hade Linda och Annlis precis kommit hem med Bot och nu är det bara lillkillen kvar sen är flocken komplett. Det kändes lite i hjärtat att se fina Bot men jag har ju Wynja nu och det kommer att bli bra. Anna med familj kommer och hälsar på nästa fre och jag hoppas att de tycker att hon har det bra.
Det är inte många som trotsar värmen och bromsarna och rider nu men jag biter ihop för ska vi komma nånstans så måste vi ju jobba på det. Red i paddocken igår och det gick helt ok. Glömt Annelis braiga övning om nån kommer ihåg hur den var. Idag red vi ut och jösses vad hon pinnade på, ja hon tog ju lite väl korta steg så det blev till att jobba henne. Det är så himla underbart att sitta där på hästryggen och höra fåglar och känna lugnet i skogen. Bralliga studsandes kvigor hjälper till när man ska tölta bara så att ni vet det och då sprang de bort ifrån oss och när de först kom emot oss hoppandes så var det nån som gjorde en helomvändning ner i diket och drog åt andra hållet....att jag satt kvar fattar jag inte...men hon är så klok denna lilla häst så det var bara att ta lite hårdare i henne och prata med henne så lugnade hon sig och vi kom på rätt köl igen och efter det fick vi alltså till den bästa tölten än så länge.
Väl hemma så hade Linda och Annlis precis kommit hem med Bot och nu är det bara lillkillen kvar sen är flocken komplett. Det kändes lite i hjärtat att se fina Bot men jag har ju Wynja nu och det kommer att bli bra. Anna med familj kommer och hälsar på nästa fre och jag hoppas att de tycker att hon har det bra.
Kommentarer
Trackback
