Mitt bollplank

Igår hade jag tagit ledigt för att följa med Mattias på hans pappas begravning och det var med delade känslor jag åkte hem till honom men när hans syster, som jag aldrig har träffat, ger mig en varm kram när hon öppnade dörren så släppte allt. Fick träffa hans andra syster väl framme vid kyrkogården och det kändes väl ok det med. Det var jobbigt med alla tårar men ändå var det fint och det prästen sa fick mig att tänka till. Försökte så gott jag kan trösta Stoffe när Mattias och hans systrar kramades framme vid kistan och jag tror att han uppskattade det. 

När vi var klara med begravningen så åkte vi och hyrde en sån där "hyr här lämna där-kärra" för de skulle ha med rätt mkt grejer upp till Jämtland. Medans de plockade med det så åkte jag hem och hämtade Diva.

Gissa om Diva blev snopen när det kommer en STOR schäfer ut Mattias lägenhet och hon var snabb att visa honom vart skåpet ska stå. Ha ha hon var rätt söt med svansen långt fram mellan frambenen, läpparna så långt upp det gick och så väste hon. Det gav sig lite under em/kvällen så det ger sig nog för jag tror att hon mest var rädd.

 

Vi åkte och käkade på Texas Star och det var väl en helt ok hamburgerresturang och sen drog vi till Strike för lite bowling. 

Det blev en omväxlande dag med mkt känslor, både sorg och glädje, och vi var alla rätt slut igårkväll. När jag kom hem hittade jag ett kuvert från islandshästförbundet och då brast det för mig